Håll dig uppdaterad inom hälsa

Det finns ett bra vetenskapligt stöd för att en god livsstil kan ge dig bättre fysisk hälsa och minska negativa effekter av hög stressbelastning. Då demenssjukdomar är en av vår tids stora folkhälsoutmaningar är det positivt att forskningen inom detta område nu går snabbt framåt.

Medarbetarnas kunskap och yrkesskicklighet är viktiga faktorer i alla verksamheter. Hög kreativitet hos medarbetarna bidrar till utveckling, effektivitet och lönsamhet. Faktorer som är kända för att öka kreativiteten är gott ledarskap och trygghet på arbetet. I denna artikel fann man att även fysisk träning ökar kreativiteten.

En trend som blir allt tydligare är att preventiva hälsoåtgärder blir vanligare på våra arbetsplatser även om reaktiva åtgärder, dvs. behandling av sjuka, fortfarande dominerar. Chefer på olika nivåer kan bidra till en bättre hälsoutveckling och ökad produktivitet i organisationen.

Många medarbetare har låg hälsa på grund av obalans mellan den egna kapaciteten och belastningen på arbetet. Detta kan leda till nedsatt arbetsförmåga, sjuknärvaro och sjukfrånvaro. Att stöd från cheferna är nödvändigt för att nå framgång i en hälsoprocess fann man redan 2018 (5). De mest framgångsrika hälsoprogrammen hittar vi också i de organisationer som har ett starkt stöd för bättre hälsa från ledarskapets alla nivåer (1).

Mellan åren 2002 och 2015 uppmättes de högsta värdena för hjärt-kärlsjukdom i det svenska arbetslivet hos de med fysiskt tunga arbeten. Liknande värden har uppmätts i andra västerländska länder. Detta kan vara orsakat av arbetsrelaterade faktorer som psykosocial och fysisk arbetsmiljö, stress och skiftarbete. Men en sämre livsstil kan även det vara en bidragande orsak. I denna undersökning utvärderades fysisk prestationsförmåga hos medarbetare inom flera olika yrken. Därefter följdes dessa personer över tid för att upptäcka eventuell hjärt-kärlsjukdom.

Redan 1713 fann man i boken Diseases of Workers att kvinnliga vävare måste ha en stark kropp för att inte bli överbelastade av sitt arbete. Sedan dess har kunskapen om vad god livsstil kan göra för att minska risken för sjukdom ökat påtagligt. På senare år har man även funnit positiva effekter på arbetsförmågan och produktiviteten. Denna artikel beskriver ett antal väl kända risker som kopplas till livsstilen.

Sjukfrånvaro är ett stort problem för både arbetsgivare och medarbetare. Det finns ett stort antal vetenskapliga undersökningar som tittat på åtgärder för att minska antalet sjukskrivningar. I denna artikel har man studerat ett stort antal översiktsartiklar i vilka man undersökt en mängd olika metoder. Man fann att program med flera insatser som stresshanteringsträning, fysisk träning och/eller avslappning, och insatser för en bättre arbetsmiljönivå verkar lovande för att förhindra sjukskrivning på grund av psykiska problem. Dessutom fann man att av alla utvärderade insatser verkar endast fysiska aktivitetsprogram ha någon gynnsam effekt för att förebygga sjukskrivning på grund av fysiska hälsoproblem.

Sjukfrånvaro har en stor påverkan både på individ och samhälle i Sverige. De mekanismer som påverkar sjukfrånvaron är inte helt klarlagda i studier. En del beror på arbetsvillkoren medan andra på ekonomiska och sociala faktorer. Utöver detta kan skillnader i livsstil förklara en del av variationen av sjukfrånvaro när olika yrkesgrupper jämförs. I denna studie undersöktes hur fysisk fitness påverkar graden av sjukfrånvaro.

För 25 år sedan, runt millennieskiftet, var en frågeställning om medarbetarnas hälsa aktuell. Hur skall man öka engagemang på lång sikt och samtidigt förbättra hälsoläget? Åtgärder för bättre hälsa på arbetsplatsen innebar, vid denna tid, ofta fokus på riskfaktorer och på livsstilsfrågor för enskilda medarbetare. Det fanns redan då flera indikationer på att friskvård som enda insats inte var tillräcklig och en idé om att hälsoarbetet måste integreras i verksamheten för god effekt. I en skrift utgiven av Prevent 2001(1) talades det om vikten av nytänkande inom detta område. Man betonade att detta måste vara en strategisk fråga och att chefernas roll därmed var mycket viktig.

Det är väl känt att regelbunden fysisk aktivitet leder till god kondition och bidrar till ökad hälsa inklusive hjärnans hälsa. God kondition beror till stor del på den fysiska aktivitet som individen utövar men också på genetiska faktorer. Få studier har dock presenterade där man studerat förändrad kondition i vuxen ålder och dess påverkan på hjärnans hälsa. Denna undersökning studerade hur förändrad kondition under de sena ungdomsåren och i vuxen ålder påverkar risken för ångest, depression och sjukdomar i hjärnas blodkärl.

Varje dag går 5.1 miljoner anställda till sina arbetsplatser i Sverige. Mer än hälften av dessa arbetar på kontor. Då de tillbringar 50 - 60 procent av sin vakna tid finns här goda förutsättningar för att detta är en bra arena för att skaffa sig en god livsstil och bra hälsa. Denna pilotundersökning tittade på hur förutsättningar på och runt arbetsplatsen kan utformas för att stimulera till god livsstil. De utgår från en socio-ekologisk modell där man ser hur det individuella beteendet påverkas av ett samspel mellan individ och arbetsmiljö.

För över 70 år sedan visade en brittisk studie att fysiskt aktiva personer har bättre hälsa. Sedan dess har det vetenskapliga stödet ökat dramatiskt. En ökad hälsa bidrar till bättre arbetsförmåga. Det är därför, rent ut sagt, märkligt att vårt arbetsliv inte tar till vara på denna enkla åtgärd. Det gör mig uppriktigt glad när jag läser i media att detta är på väg att förbättras i positiv riktning. Det finns dock en hel del kvar att göra. I denna artikel kan du läsa mer om olika insatser som kan bidra till ökad fysisk aktivitet, ökad hälsa och ökad produktivitet

Vår moderna livsstil har lett till att livsmedelsindustrin anpassat sig till våra mindre goda mat- och levnadsvanor. Halvfabrikat, ultraprocessade livsmedel och sötade mejeriprodukter, gör att vi får i oss mer socker och fett än vad som är hälsosamt.

Då medarbetarna är på sitt arbete en stor del av sin tillgängliga tid är möjligheterna för att, genom hälsofrämjande insatser, bidra till ökad hälsa mycket stora.

Medarbetare som arbetar på kontor kan tillbringa 80 procent av sin arbetsdag sittande. Detta bidrar inte bara till minskad kondition utan också ökad frekvens av sjukdom. Det gör arbetsplatsen till en viktig plats för hälsofrämjande insatser. Enligt författarna till denna svenska studie indikerar tidigare undersökningar att 50 procent av anställda i Sverige erbjuds ett friskvårdsbidrag och att 60 – 70 procent utnyttjar detta. Det innebär att förmånen är underutnyttjad och inte når alla.

I arbetslivet har man, med syfte att förbättra hälsan hos medarbetarna, ofta fokuserat på att minska riskfaktorer i arbetsmiljön. Detta medan rekommendationer om folkhälsa ofta fokuserar på att förbättra livsstilen. Enligt författarna till en dansk studie har ingen av dessa metoder bidragit till att minska sjukfrånvaron på befolkningsnivå.

WHO har tidigare konstaterat att arbetsplatsen är en ideal arena för ett hälsofrämjande arbete. Detta då man på många arbetsplatser har kommunikationsvägar som ger möjlighet till mer individuella budskap än myndigheternas kampanjer av typen Spola kröken. I denna två år långa studie undersöktes vikten av att mellanchefer engagerar sig i ett hälsofrämjande arbete.

Hur skall vi uppnå en bättre hälsa med hjälp av fysisk träning? Det är en fråga som många ställer sig idag. Den framsynta forskargruppen vid University of Southern Denmark i Odense beskriver i en artikel sina erfarenheter och tankar kring detta. 

I en studie fann man att när stödet från organisationens ledning och från 1a linjechefer var bra så ökade deltagandet i en friskvårdssatsning.

Träning fungerar som "medicin" vid 26 olika kroniska sjukdomar. Författarna menar att alla arbetsgivare bör ställa sig frågan "Är träning mer än medicin?". Om svaret är ja så bör en följdfråga vara "Ska jag tillåta träning på arbetstid?". Eftersom tidigare studier har kommit fram till motsägelsefulla fynd när det gäller träning på arbetstid har man tagit fram ett nytt koncept vilket denna artikel beskriver.

En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö kan, i likhet med god livsstil minska riskerna för att smärtproblem uppstår. I denna undersökning studerade man om insatser för bättre livsstil utförda i grupp kan påverka psykosociala faktorer. Man fann att styrketräning i grupp påverkade sociala faktorer och vitalitet mer än enskild rådgivning om ergonomi.

Sjukvården är bra på att behandla sjukdomar och de är bra för att tidig upptäcka sjukdomar, men de gör inte mycket för att förebygga sjukdomar. Mycket av detta sköts på våra arbetsplatser i form av hälsoprogram.

För sjuttio år sedan publicerades en första vetenskaplig artikel med bevis för att fysisk aktivitet kan påverka hälsan i en positiv riktning. Sedan dess har vi lärt oss mer om de positiva effekterna. I de senaste rekommendationerna från WHO anger man att det behövs 150 – 300 minuters motion per vecka. Författarna konstaterar att dessa rekommendationer inte påvisats i studier med kontrollgrupper och är baserade på data från undersökningar där deltagarna skattat sin motionsgrad i enkäter. På senare tid har motionsgraden mätts med aktivitetsmätare vilket påverkar nivåer för när motion är hälsosamt. I denna artikel har man ställt samman kunskapsnuläget.

Livsstilen är kopplad till olika hälsovinster. Störst hälsovinst får den som går från låg till måttlig dos av träning. Kunskapen om medarbetarnas livsstil är viktig, för att kunna rikta rätt typ av insats, till rätt individ. Du som chef kan motivera till bra levnadsvanor i dina medarbetarsamtal eller hälsosamtal.

Sjukfrånvaro orsakas dels av arbetsrelaterade faktorer som hög arbetsbelastning och dålig psykosocial arbetsmiljö, men också av medarbetarnas levnadsvanor. I en studie fann man att rökning, dålig sömn och fysisk inaktivitet bidrog till ökad kort-tids sjukskrivning och därmed kostnader

En ny studie visar på ledarskapets effekter på hälsa och välmående.

Att få anställda att ta ansvar för sin hälsa, är en lika viktig produktivitetsfaktor som motivation och kompetens.

Inom friskvården erbjuds vi ofta valfria träningsformer. Dilemmat är att dessa träningsformer är generella medan våra arbetsuppgifter är specifika.

Ju mer fibrer, protein och vätska som maten innehåller, desto mer mättar den.