I Sverige beräknas 160 000 personer lida av demens. År 2050 beräknas nästan dubbelt så många vara drabbade. Globalt sett är ökningstakten ännu högre, och år 2050 förväntas 150 miljoner vara drabbade (1). Att demenssjukdomarna ökar snabbt beror på att vi lever längre. Hög ålder och ärftlighet är välkända riskfaktorer.
En mild kognitiv funktionsnedsättning anses vara ett förstadium till demens, då ca 15 % av personer med lindrig kognitiv nedsättning utvecklar demens inom två år (2). Med kognitiv förmåga menar man förmågan att ta in, bearbeta och använda information. Det handlar bland annat om att tänka logiskt, analysera, dra slutsatser, minnas, sammanställa information och lösa problem. WHO bedömer att förebyggande åtgärder är en central del av strategin för att bromsa denna negativa utveckling (3). Det är då positivt att Sveriges nya nationella demensstrategi lyfter fram vikten av att stödja preventiva insatser före och efter demensdiagnos.
I FINGER-studien (4) fick deltagarna under två år stöd för att bibehålla förändringar som rörde hälsosam kost, regelbunden fysisk aktivitet, social stimulans, kognitiv träning samt kontroll av blodsocker, blodtryck och blodfetter. I en kontrollgrupp fick deltagarna vanlig hälsorådgivning. Man fann att testgruppen hade 40 % större förbättring avseende komplexa minnesuppgifter jämfört med kontrollgruppen. Man fann också att kontrollgruppen hade 30 % större risk att utveckla kognitiv försämring efter två år, jämfört med testgruppen. Som en bonus kommer deltagare som genomgår program som dessa uppleva en bättre fysisk hälsa och om de är äldre också en förbättrad funktionell förmåga genom bättre muskelstyrka och uthållighet. FINGER-studien har följts upp under elva år och man har sett ett fortsatt samband mellan god livsstil och bevarad kognition. De som var mest engagerade och aktiva under det tvååriga programmet är också de som haft bäst effekter även på lång sikt.
FINGER-studien har följts av många studier som testar och vidareutvecklar modellen i olika länder, kulturer och befolkningsgrupper. I somras publicerades exempelvis studien US POINTER. Studiens resultat är mycket lika FINGER-studiens och visar att livsstilsprogrammet haft positiv effekt på kognitionen oberoende av deltagarnas kön, etnicitet, hjärthälsa och genetiska risk för kognitiv sjukdom (5). I en annan studie har man funnit att individer med hög genetisk risk för demens som har en god livsstil (med vilket man menar ej rökning, ej alkohol, hälsosam fysisk aktivitetsnivå och en kost snarlik medelhavsdieten) hade en långsammare nedgång av kognitiva funktioner än de med låg genetisk risk och ”dålig” livsstil (2). På senare tid har FINGER-forskarna även jämfört resultat av tre studier och sett att personer som har genen ApoE4, och därmed ärftlig risk, har särskilt stor nytta av livsstilsåtgärderna (6).
Flera svenska kommuner har startat förebyggande aktiviteter (7). Lidingö stad erbjuder exempelvis konceptet ”Träna hjärna” för den som är Lidingöbo, över 65 år och vill göra förändringar mot en bättre hjärnhälsa (8). Min uppfattning är att dessa insatser kommer vara kostnadsneutrala då de dels leder till minskad sjukvård och också ett minskat behov av äldreomsorg.
Den sammantagna aktuella forskningen visar att modifierbara livsstils- och miljörelaterade riskfaktorer för demens är 14 stycken (9). Genom att känna till de specifika faktorerna hos en individ kan man anpassa åtgärderna som förebygger och bromsar sjukdomsutvecklingen.
Källor
1. Kivipelto M och medarbetare. World-Wide FINGERs network: A global approach to risk reduction and prevention of dementia. Alzheimers & Dementia. 2020; 16: 1078-1094.
2. Wang J och medarbetare. Integrated healthy lifestyle even in late-life mitigates cognitive decline risk across varied genetic susceptibility. Nature Communications. 2025; 16: 539.
3. Risk reduction of cognitive decline and dementia: WHO guidelines. 2019. ISBN 978-92-4-155054-3.
4. Ngandu, T och medarbetare. A 2 year multidomain intervention of diet, exercise, cognitive training, and vascular risk monitoring versus control to prevent cognitive decline in at-risk elderly people (FINGER): a randomised controlled trial. Lancet. 2015; 385: 2255-2263.
5. Baker L och medarbetare. Structured vs Self-Guided Multidomain Lifestyle Interventions for Global Cognitive Function, The US POINTER Randomized Clinical Trial. JAMA. 2025; 334: 681–691.
6. Data från: https://www.nbcnews.com/health/aging/alzheimers-delayed-walking-lifestyle-diet-studies-rcna221024
7. Uppgift från FINGERS Brain Health Institute. Data från: fbhi.se/sv/
8. Träna hjärna – för en bättre hjärnhälsa! Data från: lidingo.se/toppmeny/kulturfritid/aktivsenior/tranahjarnaforenbattrehjarnhalsa.4.7eae984b178b3edbb9514b2.html
9. Livingston G och medarbetare. Dementia prevention, intervention, and care: 2020 report of the Lancet Commission. Lancet. 2020; 396: 413-446.