Med ett mycket väl studerat och utvärderat system – Intelligent Physical Exercise Training (IPET) – där medarbetare tränar en timme på arbetstid per vecka utifrån ett individanpassat program har man nått stora framgångar. Läs gärna mer om effekterna i artikeln ”Träning är mer en bara medicin”.
Man betonar att detta program, liksom alla andra, kräver en förändrad kultur på arbetsplatsen för att ”överleva” under lång tid. Detta är, säger man, helt oberoende av om träningen utförs på arbetstid eller på fritid. En förändrad kultur kräver att chefer på alla nivåer i organisationen engagerar sig. För att motivera till kulturförändring behövs exempel med positiva ekonomiska data som samlats in under lång tid. Författarna pekar på ett flertal egna studier där produktiviteten ökat och bibehållits över tid när IPET genomförts. Data från studier som dessa behövs för att övertyga menar man.
När det gäller träningen konstaterar man att deltagandet blir mycket högre om man utför den på arbetstid tillsammans med kollegor än när den utförs ensam i hemmet.
Den timme som man har till förfogande kan utföras i sin helhet eller delas upp i 6 x 10 min, 5 x 12 min eller 3 x 20 min. Fördelen med en uppdelad variant är att om man missar ett pass så har man inte missat hela den veckans träningsdos. Dessutom, påpekar man, blir tidsbrist ofta inte ett problem när tiden delas upp.
Man behöver inte ha en personlig tränare på arbetsplatsen vid varje träningstillfälle. Under förutsättning att man fått en bra instruktion från början så kan träningen utföras utan tränare. Det är dock bra om tränaren är med då och då för att stimulera till ökad belastning och därmed ökad effekt.
Kommentar
Utifrån denna forskargrupps långa erfarenhet kan jag konstatera att det handlar om tre saker för att träning skall bidra till bättre hälsa och arbetsförmåga på en arbetsplats. Det första är att göra rätt saker. Med det menas att man i planeringen av träningsprogrammet skapar en individuell profil för varje medarbetare. Detta görs utifrån individens fysiska kapacitet, hälsa och belastning i arbetet. Alla skall definitivt inte ha samma program.
För att skapa motivation behöver enhetschefer stödja sina medarbetare. Medarbetarsamtalet är ett bra tillfälle att ta upp hälsofrågan. Min erfarenhet är att det går mycket bra om cheferna får träna sig i att lyssna och att utifrån samtalet göra det enklare för medarbetaren att delta. Jag håller med författarna om att motivationen ökar när den kommer i anpassad form vilket innebär att den som ger informationen är nära den som skall träna och inte bara i form av myndigheters kampanjer som ofta är lite väl allmänt hållna. De som inte är ”den sportiga typen” attraheras inte av sådana kampanjer. Det är ju dessa individer som ofta har störst nytta, både avseende hälsa och arbetsförmåga, av att delta i träning så det är mycket värdefullt när organisationens chefer, på ALLA nivåer, engagerar sig.
Frågan om en Hälsokultur kan inte nog betonas. Jag har arbetat i över 25 år med hälsofrämjande uppdrag. Där organisationens ledning förstår och engagerar sig i frågan har det varit en mycket högre chans till framgång än när de befunnit sig i bakgrunden och inte synts för medarbetarna.
Erland Colliander
Källa: Sjögaard G och medarbetare. Exercise prescription for the work-life population and beyond. Journal of Functional Morphology and Kinesiology. 2023.