Träning är mer än bara medicin

Träning fungerar som "medicin" vid 26 olika kroniska sjukdomar. Författarna menar att alla arbetsgivare bör ställa sig frågan "Är träning mer än medicin?". Om svaret är ja så bör en följdfråga vara "Ska jag tillåta träning på arbetstid?". Eftersom tidigare studier har kommit fram till motsägelsefulla fynd när det gäller träning på arbetstid har man tagit fram ett nytt koncept vilket denna artikel beskriver.

Artikeln sammanfattar erfarenheterna från 15 olika studier. I dessa har, hos över 3 500 medarbetare, en ny träningsmetodik kallad Intelligent Physical Exercise Training testats. Medarbetarna kommer från en bred spridning av branscher (t.ex. arbete på kontor eller inom sjukvård, piloter, städpersonal och byggnadsarbetare) och därmed en stor variation på arbetsbelastningar och arbetsmiljöer.

Träningen som utfördes, på arbetstid, var anpassad till individernas arbetsbelastning, hälsa och fysisk kapacitet. Olika former av konditionsträning, styrketräning och funktionell träning utfördes.

Man fann statistiskt säkerställda skillnader till förmån för träningsgrupperna, jämfört med kontrollgrupperna, när det gäller smärta från rörelseapparaten, med en minskning av smärta med 80% som största förändring. BMI, kroppsfett och kolesterol förbättrades också i flera träningsgrupper. Blodtryck sjönk bland kontorsarbetare och sjukvårdspersonal. Kondition och upplevd arbetsförmåga steg mer i tränings- jämfört med kontrollgrupperna. Produktivitet, slutligen, steg mer hos de som genomfört 70% av träningspassen jämfört med kontrollgrupperna.

Författarna pekar på några faktorer som är viktiga för resultatet. Det handlar t.ex. om en väl utvecklad individpassning av träningen som utfördes och att träning på arbetstid (1 timme per vecka) leddes av personliga tränare. Man betonar vikten av linjechefernas viktiga roll att motivera över tid. Man utbildade också hälsoinspiratörer med uppdraget att motivera till träning på fritiden.

Kommentar Studierna som presenteras i denna artikel är av god vetenskaplig klass. Den stora spridningen av yrken som utvärderats gör konceptet användbart i stora delar av arbetslivet. Det är också befriande att se hur man betonar individanpassningen. Man har lämnat "one-size-fits-all tänkandet" som gäller hos många svenska arbetsgivare när de tecknar avtal om friskvård. I idrottsvärlden är det en självklarhet att man tränar på det man skall bli bra på och att träningen tar avstamp från den egna prestationsförmågan. Det är dags att detta blir en norm när det gäller friskvård också! Arbetsgivare som anammar detta kan se fram emot sänkta sjukskrivningsnivåer och ökad produktivitet. Utifrån Anders Hansens bok Hjärnstark kan vi dessutom addera ökad kreativitet, bättre beslutsförmåga och minskad påverkan av hög stress.  Erland Colliander

Källa: Sjøgaard G och medarbetare. Exercise is more than medicine: The working age population´s well-being and productivity. Journal of Sport and Health Science. 2016; 5: 159 - 165.