En slumpmässig indelning (randomisering) i aktiv grupp och kontrollgrupp är en vetenskaplig grund för att göra bra undersökningar. I ett fåtal undersökningar har man randomiserat och inte sett samma goda effekter av motion på hälsan som i studier där man observerat människor över lång tid och sett på motionsgraden för de som har god vs. dålig hälsa. Ett problem med randomiserade studier är när deltagarna i den aktiva gruppen inte motioner i föreskriven dos och deltagarna i kontrollgruppen inte ”avhåller sig” från motion. Då blir grupperna allt för lika för att man skall kunna visa på effekter.
Ett annat problem är att de som väljer att delta i en sådan studie är friskare än normalt. Det betyder, krasst uttryckt, att de dör senare än förväntat vilket gör tolkningen svårare.
Ett tredje problem är att den föreskrivna dosen som de i den aktiva gruppen skall ha inte täcker hela dagens aktiviteter. Man missar då att ta hänsyn till aktiviteter i livet som trappgång, cykling till/från arbetet etc. dvs. aktiviteter med lägre intensitet som också påverkar hälsan.
Skillnad i motionsgrad mätt med enkäter och med aktivitetsmätare
Total aktivitet mätt med aktivitetsmätare är inte direkt jämförbart med data från enkätundersökningar. Det har gjort att man i de senaste råden om fysisk aktivitet har tagit bort kravet att man skall vara aktiv minst 10 min i följd. Nu räknas all aktivitet. Med aktivitetsmätare kan man enkelt fånga antalet steg som försökspersonen går. Vid 6 000 – 8 000 steg per dag minskar risken för en för tidig död med 40 - 50 % för de över 60 års ålder. Samma riskminskning nås hos de under 60 års ålder när de går 8 000-10 000 steg per dag.
Kommentar:
Intressant artikel i ett fält som är under snabb utveckling. Det man nu för tiden kan slå fast är att varje minut i rörelse räknas när det gäller att skapa hälsa.
Källa: Ekelund U och medarbetare. Dose-response associations, physical activity intensity and mortality risk: A narrative review. Journal of Sport and Health Science. 2023.