Nyhetsarkiv

Gör skillnad som hälsoeffektiv chef!

(15-09-29) Har du som chef förmågan att leda dig själv till bra hälsa? Har du den uthållighet och energi,
som behövs för att kunna utföra jobbet effektivt under lång tid?
Låt oss visa hur du kan prestera på topp - längre.

Förutom att må bra själv, och vara en förebild, är din förmåga att leda andra hälsoeffektivt,
lika viktig. Du ska kunna ge dina medarbetare bra förutsättningar att vilja, kunna och orka
prestera bra på jobbet.

Lyckas du med både och, öppnas dörrarna för multipla effekter i hela organisationen. Goda resultat sprids från dig själv till dina medarbetare som blir engagerade, effektiva och hållbara. På samma sätt påverkas organisationen, uppåt och åt sidorna, med ökad produktivitet och lönsamhet som resultat.

Eftersom vi alla har olika behov, behövs olika insatser för att nå bästa effekt. Vi kommer visa dig
några av våra verktyg och metoder inom ledarträning, som skapat extraordinära resultat i företag
och organisationer.

Vårt arbetssätt är utvärderat i studier och hos olika kunder.
Obs! Platsantalet är begränsat, först till kvarn gäller.

Vilka vi är som föreläser? Det får du reda på genom att klicka här!

Chefsseminarium på Mornington Hotell
Tisdag den 29 september 2015
Kl 16.30 - 18.30

Den moderna individanpassade hälsokontrollen

(141203) Proformia har i samarbete med företaget ICT AB tagit fram en ny individanpassad hälsokontroll. En förändring av hur hälsokontroller utförs har länge efterfrågats av marknaden och ligger helt i linje med de senaste vetenskapliga rekom­men­dationerna vad gäller vård, förebyggande och främjande.En sådan kombinerad hälsokontroll gynnar företagen och deras anställda, dels genom ökad kostnads­effektivitet dels genom att bidra till en mer långsiktig och hållbar hälsa.

Utbilda hälsoinspiratörer och chefer i samarbete

Genom att utbilda hälsoinspiratörer och chefer i hur de kan samarbeta för en bättre hälsa, har man lyckats minska sjukfrånvaron med 46%.

Proformia Hälsa AB har under ett år drivit ett vetenskapligt projekt med syftet att se vilka metoder som bäst ökade hälsan i kommunal miljö. I studien medverkade 450 anställda inom skola, förskola, vård och omsorg, städverksamhet och administration.

Medarbetarna delades med slumpens hjälp in i fyra olika grupper, som fick olika former av stöd för hälsoarbetet. För en av grupperna utbildades och stöttades chefer i hälsoarbete. För en annan utbildades både chefer och hälsoinspiratörer och för en tredje bara hälsoinspiratörer. Den fjärde gruppen var en kontrollgrupp och fick kommunens normala utbud inom hälsoarbetet men inga riktade insatser.

Effekter i uppföljningar
I en första uppföljning ett år efter studien, konstaterades en ökning av både motionsgrad och kondition, på de arbetsplatser där både chefer och hälsoinspiratörer utbildats. I den gruppen upplevde man också att man hade störst inflytande över det egna arbetet. Efter ytterligare ett år hade sjukfrånvaron i denna grupp minskat med nästan 50%.

- Resultatet visar att det tar längre tid att påvisa effekter på sjukfrånvaron men att det krävs olika företrädare som engagerar sig för att det över huvudtaget ska vara möjligt, säger Erland Colliander läkare och vd på Proformia Hälsa AB.

Hälsoinspiratörer behövs för att påverka medarbetarnas livsstil medan chefer kan påverka medarbetarnas arbetssituation. Att se hälsan utifrån dessa båda perspektiv, skapar en ideal plattform att jobba utifrån, menar Erland.

För mer information kontakta:
Erland Colliander, läkare och vd på Proformia,
telefon 08-517 00 871 eller 070-796 83 66
eller e-post: erland@proformia.se

SKTF-medlemmar får hälsoverktyg

Artikel i Svd den 22 augusti "Ditt Jobb" av Anna Danielsson

TCO-förbundet SKTF:s medlemmar får från årsskiftet ett eget hälsoverktyg. Samtliga 180 000, får tillgång till ett individanpassat verktyg för hälsoanalys, feedback och hälsostöd via dator. Medlemmar som också är försäkrade genom SKTF, 130 000, får också möjlighet till personlig rådgivning.

Projektet är pilottestat och sker mellan SKTF och försäkringsbolaget Förenade Liv.
- Det är testat av 100 medlemmar i Botkyrka som var oerhört positiva. Deras hälsa ökade, liksom deras kunskap och de talade också mycket mer hälsa vid kafferasterna, säger Margareta Jonsson, ombudsman på SKTF.

Medlemmarna får via verktyget tips om vilken motion som är lämplig för dem, kostråd och de som har försäkringar kan få alla möjliga tips.
Det är absolut ingen bantningshjälp utan ett stöd för att förbättra hälsan, säger Margareta Jonsson.
I ett senare skede kan verktyget också bli användbart i arbetsmiljöarbetet, tror hon.
- Det kan användas i utvecklingssamtal med arbetsgivaren, men också i det konkreta arbetsmiljöarbetet.

Så kan rätt investeringar minska sjukskrivningsnotan

Frisknärvaro är en strategisk fråga för företag och organisationer. Det blir uppenbart när man beaktar den årliga kostnaden för ohälsa, i form av sjuklön, ersättare och produktionsbortfall, som beräknats till 150 miljarder. Vettiga förebyggande åtgärder kan bromsa denna utveckling.

Idag betalar vi mycket för de åtgärder som måste sättas in när skadan redan uppstått. Med förebyggande hälsoarbete, blir åtgärderna både billigare och mer effektiva. Två lysande exempel på företag som har lyckats med sådana hälsosatsningar är Volvo och Stora Enso. På Stora Enso har man under 90-talet lyckats skapa ett företag med många långtidsfriska medarbetare och därmed sparat mer än 25 miljoner kronor.

Programmet har omfattat utveckling av organisationen och arbetsmiljön såväl som förebyggande och rehabiliterande metoder samt friskvård. Problemet för många svenska företag, är att beslutsfattarna först på senare tid börjat inse att de har problem och därmed, just nyligen, börjat fundera över vilka åtgärder som ger bäst effekt. Dessa företag har ofta inte den tid som Stora Enso har haft, utan måste agera snabbt.

Prestationsförmågan i svenskt näringsliv måste öka!

Vi har idag en rekordhög frånvaro motsvarande
800 000 årsarbeten. Samtidigt står vi inför den stora 40-talsgenerationens pensionering. Något som bland annat innebär att kommuner och landsting, under de tre kommande åren, av åldersdemografiska skäl måste nyanställa 100 000 personer. Till detta skall läggas alla de individer som måste ersättas på grund av långtidssjukskrivning.

För att öka prestationsförmågan inom svenskt näringsliv finns det ett antal vägar att gå. Vi kan, i likhet med 50- och 60-talen öka arbetskrafts-invandringen. Vi kan arbeta för att förbättra rehabiliteringsprocesser och få tillbaka några av de långtidssjukskrivna i tjänst och vi kan öka produktiviteten hos de som är kvar i tjänst.

Lösningen kommer säkert att bli en kombination av dessa faktorer. Arbetsgivare som kan presentera sig som det "goda företaget" - dvs med låg sjukfrånvaro, god företagshälsovård och goda möjligheter till friskvård - har emellertid en mycket större chans att överleva.

Framgångsreceptet
Hälsoarbetet från arbetsgivarens sida, som det ser ut idag, bör breddas och föras fram ett steg längre. Det ska inte bara handla om att tillhandahålla en korrekt arbetsmiljö enligt lagar och förordningar. Hälsoarbetet måste inriktas på organisationen och inte, som är traditionellt för friskvård, på de enskilda medarbetarna. Hälsoarbetet måste bli integrerat i alla företagets funktioner, det måste användas som ett strategiskt verktyg, istället för att vara en extra lyx till de anställda, som man kan avvara när konjunkturen viker.

Ökad produktivitet uppnås när medarbetarna är på arbetsplatsen och, väl där, är effektiva. Amerikansk forskning inom området arbetsrelaterad hälsa har efter millennieskiftet alltmer fokuserats på den senare delen. Detta då sjukfrånvaro och sjukvårdskostnader bara anses utgöra toppen av ett isberg när det gäller arbetsgivarnas kostnader för ohälsa. Amerikanska företagsledare har angivit att friska och väl motiverade medarbetare kan öka sin produktivitet med 100%. Forskare anser att siffran är i regionen 5 - 10%. Sanningen kanske ligger någonstans däremellan.

Det intressanta är att företagen uppnår en god avkastning på investeringar i ökad hälsa redan vid små förbättringar i produktiviteten. Kan vi göra målen med hälsoarbetet mätbara, ökar säkerligen förståelsen och acceptansen för olika åtgärder. Något som stämmer väl överens med ett av Jan Rydhs förslag om hälsobokslut. Varför inte börja med att se över vad sjukfrånvaron kostar företaget i form av sjuklöner, ersättare, övertidsuttag, produktionsbortfall och inte minst avsaknaden av den kompetens som den sjukskrivne besitter.

Hälsoarbetet måste ingå som en naturlig företeelse i företagen
I likhet med miljöarbetet, krävs en ökad förståelse hos chefskollektivet, för hur en positiv utveckling av företagets resultat hänger ihop med medarbetarnas hälsa och hur ledarskapet kan stödja utvecklingen av detta. Det måste byggas upp en verksamhet som stimulerar alla, och inte bara "de redan frälsta". När medarbetarna "mår bättre", ökar kreativiteten i organisationen att öka.

I det läget måste företaget vara förberett på att ta hand om nya idéer, vilka säkerligen handlar om frågor som organisation, kommunikation, större handlingsutrymme för medarbetarna etc. Genom att parallellt arbeta med chefsutveckling, kommunikation och livsstilsfrågor kan vi se fler företag än Stora Enso lyckas med att koppla ökat välmående hos medarbetarna till ökade intäkter såväl som minskade kostnader.

Erland Colliander,
Leg läk., Med Dr., VD för Proformia Hälsa AB.
Tel: 08-564 353 52
E-mail: erland@proformia.se

Botkyrka kommun satsar vetenskapligt
för att få friskare personal

(2002-09-16) Botkyrka kommun ska minska sjukfrånvaron med tio procent på två år. Eftersom det är ett tufft mål, vill man försäkra sig om att satsa resurserna på rätt åtgärder. Tillsammans med konsultföretaget Proformia genomförs därför en vetenskaplig studie, som utvärderar och utvecklar metoder för ökad hälsa bland medarbetarna.

Regeringen har beviljat Botkyrka 2,2 mkr för att utveckla och utvärdera metoder för ökad hälsa bland medarbetarna samt för att ta fram en hälsoekonomisk kalkyl avseende sjukfrånvaro och produktivitet i kommunal miljö. Projektet avser samtidigt att identifiera faktorer som för kommunen är möjliga att påverka gentemot individer, arbetsorganisation, ledarskap och styrsystem.

- Resultatet blir vägledande dels för det egna fortsatta hälsoarbetet dels för andra kommuner, i deras val av hälsoinriktade metoder, säger personalstrateg Jan Hellkvist.

Bakgrunden till studien är att sjukfrånvaron i Botkyrka kommun nästan fördubblats på knappt fem år (från 5% 1997 till nära 10% idag). Sjuklönekostnaden motsvarade år 2000 drygt 30 Mkr. För att säkerställa att rätt metoder används, anlitades ett företag med bred vetenskaplig och praktisk erfarenhet.

Proformia fick uppdraget att både genomföra den vetenskapliga studien och att ta fram en hälsoekonomisk kalkyl avseende sjukfrånvaro och produktivitet i kommunal miljö.

- Tillsammans med kommunen väljer vi ut ett antal hälsoåtgärder, som vi testar på en mindre grupp medarbetare i kommunen, en s k pilotgrupp, säger Erland Colliander, VD på Proformia AB. Utvärderingen får därefter vägleda oss i valet av metoder för samtliga anställda.

Hela studien övervakas av Arbetslivsinstitutet, för att få en oberoende part som bedömer och utvärderar upplägget och resultatet, avslutar Erland med att säga.

I studien deltar 400 individer av kommunens
5 500 medarbetare, vilka rekryteras från skola, förskola, vård, städ eller administration. Dessa försökspersoner kommer antingen att få genomgå traditionella hälsoåtgärder eller medverka i olika former av chefsutveckling.

För mer information, kontakta:
Jan Hellkvist, personalstrateg på Botkyrka kommun Telefon: 530 614 42, mobil: 0708-86 10 62

Erland Colliander, leg läkare, med dr, VD Proformia Telefon: 08-564 353 52, mobil: 070-796 83 66
E-post: erland@proformia.se

Friskvård är produktivitetsvård

(2001-10-08) Det råder ingen epidemi i Sverige, men sjukfrånvaron har ökat markant, och fortsätter att öka dramatiskt. Till synes paradoxalt har vi både hög arbetslöshet och arbetskraftsbrist idag. Konkurrensen om medarbetarna hårdnar snabbt.

De företag som satsar på friskvård - egentligen produktivitetsvård - vinner i längden. Detta kom fram vid en paneldebatt arrangerad av Proformia och Friskis&Svettis, som handlade om hur företag och organisationer med enkla metoder kan höja frisknärvaron bland sina anställda.

Sjukfrånvaron i Sverige ökar snabbt. Idag ligger den på 22 dagar per person och år - en siffra som ökar med 20 % per år. Det är de långa sjukskrivningarna, längre än ett år, som ökar mest, och ju långvarigare sjukskrivningen är desto mindre är chanserna att människor kommer tillbaka till sina arbeten.

- Företagsledare har dålig koll på sjukfrånvaron i sina företag, hävdar Jan Rydh, särskild utredare för Socialdepartementet och aktuell med utredningen "Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet". Med dagens system betalar alla arbetsgivare lika, men om arbetsgivarna istället skulle premieras för att de har en låg sjukfrånvaro, skapas ett incitament att arbeta för en bättre hälsa på arbetsplasten.

Vi har redan idag arbetskraftsbrist i Sverige, men bristen kommer att bli betydligt större de närmaste åren. Unga idag vill ha ett arbete som hjälper dem att leva ett balanserat liv. Detta skulle även vara en fördel för arbetsgivaren i kampen om arbetskraften. De företag som erbjuder detta får en klar fördel i rekryteringen.

- Företagen med de bästa medarbetarna vinner, säger Ola Ramstedt, vice VD på Skandia. Men företagen behöver hjälp med att få in hälsopromotion i sin organisation. Arbetsgivaren kan visserligen skapa goda förutsättningar, men till sist ligger ansvaret ändå på individen. Man kan leda hästen till vattnet, men inte tvinga den att dricka.

Många arbetsgivare inser redan att det är nödvändigt med ett aktivt hälsoarbete, men man vet inte hur man ska komma igång.

- Om man istället kallar friskvård för produktivitetsvård, så förstår företagsledningar bättre att detta är investeringar som lönar sig rent ekonomiskt, menar Jan Erik Gröjer, forskare på Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Företag och organisationers satsningar på hälsopromotion ger visserligen ofta en minskning av sjukfrånvaron, men de stora vinsterna kommer i form av ökad produktivitet och kvalitet på det utförda arbetet, menar Gröjer.

Kontaktperson:
Erland Colliander
Tel: 08-564 353 52
E-mail: erland@proformia.se

Träning på recept - inte bara läkemedel!

(2001-10-03) Idag ställs vården inför ett helt nytt sjukdomspanorama. Tidigare akuta sjukdomar har ersatts av kroniska som stress, övervikt, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes. Att gamla behandlingsformer inte biter på dessa och att fysisk aktivitet kan bidra till många positiva effekter, visar idag enstämmiga forskningsresultat.


Debattartikel publicerad i Landstingsvärlden nr 26/2001

Eftersom 75-80 % av den svenska befolkningen har en så låg fysisk aktivitetsnivå att det påverkar hälsan negativt, måste även förebyggande åtgärder sättas in. Därför borde läkare se på fysisk aktivitet som en viktig del i behandlingen och förskriva "träning på recept" i mycket större utsträckning. Men även politikerna måste ta sitt ansvar och se över prioriteringar och subventioner till förmån för friskvården.

Under det senaste århundradet har sjukdomspanoramat successivt förskjutits från akuta sjukdomar till kroniska och från sjukdomar med enskilda orsaker till de med multipla orsaker. För den enskilde läkaren innebär detta att nya behandlingsmetoder måste till. I och med senare års forskning, och via ett tilltagande intresse från media, är det idag väl känt att fysisk aktivitet är bra för vår hälsa i en utsträckning som vi tidigare inte har anat.

Sambanden med en minskad dödlighet i hjärt- kärlsjukdomar, stroke och tjocktarmscancer blir allt mer uppenbara. Fysisk aktivitet kan dessutom bidra till att sänka ett förhöjt blodtryck, förhöjda blodfetts- och blodsockernivåer samt vara en viktig del av terapin vid övervikt. Att man dessutom ser positiva effekter vid depression och stressrelaterade tillstånd gör inte situationen sämre. Med några lysande undantag, som till exempel vårdcentralen i Gustavsberg, där diabetespatienterna tas ut på regelbundna promenader så är den svenska sjukvården tyvärr dålig på att ordinera fysisk aktivitet. Vi konstaterar att fysisk aktivitetsannolikt en av de mest undervärderade behandlingsformerna för ökad hälsa i befolkningen.

Varför får då patienter så lite information om motion?
En förklaring är sannolikt att grundutbildningen för läkare knappast innehåller några moment om motionsrådgivning över huvudtaget. Kunskapen om hur man rekommenderar fysisk aktivitet är därför idag bitvis mycket låg inom läkarkåren. Många känner kanske inte ens till hur lite fysisk aktivitet som behövs för att uppnå effekter som matchar, eller till och med överträffar de som vi ser vid rökstopp. Man behöver inte träna på gym, utföra tävlingsidrott eller liknande. Det räcker med 30 minuters daglig vardagsmotion, dvs. att gå av bussen tidigare eller använda trapporna istället för hissen.

Ett annat skäl som förtjänar att nämnas är att besökstiderna hos läkargruppen som idag finns tillgängliga inte räcker till för att förmå besökaren att ändra sin livsstil.

Slutligen saknas det politiska beslut, som kan förändra läkarnas agerande. Idag subventioneras behandlingsformer som kirurgi, rehabilitering och läkemedel till skillnad från fysisk aktivitet. Vi anser att man borde satsa pengar på att färre människor överhuvudtaget behövde behandlas. Men även patienterna bromsar. De förväntar sig en enkel lösning på sina problem, som i många fall är ett piller. Trots att många skulle bli helt friska bara genom att ändra sin livsstil.

Vi anser att läkare och personal i vården borde se på fysisk aktivitet som en mycket viktig del i terapiarsenalen och som en del av sitt professionella ansvar. Möjligheten att istället för och tillsammans med läkemedel förskriva "Träning på recept" bör användas i mycket större utsträckning

Nätverk för professionella råd
Om nu inte läkarkåren har tid eller kompetens för den praktiska rådgivningen, vem skall då sköta denna kan man fråga sig. Runt om i Sverige finns en framgångsrik modell med s.k. astmaskolor, där distriktsköterskorna axlar en viktig roll. Här skulle det kunna finnas en möjlighet att bilda ett nätverk av informationssköterskor eller distriktsjukgymnaster som skulle kunna föra arbetet med fysisk aktivitet framåt på ett effektivt sätt, vilket i förlängningen skulle kunna spara mycket pengar p.g.a. den förebyggande effekten. Sjukgymnasterna vill möjligen ta hand om dessa personer, men resurserna är för knappa. Här borde således definitivt finnas utrymme för att etablera samarbete mellan sjukvården och friskvårdsföretag som har kunskap om hur fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och behandla sjukdomar.

Det känns också angeläget att använda alla informationskanaler som står till buds för att nå allmänheten med ett positivt budskap om nyttan av fysisk aktivitet. Här har inte enbart hälso- och sjukvårdsprofessionerna, utan även myndigheter ett stort ansvar. Tyvärr visar historien att allmänt hållna kampanjer för att öka befolkningens medvetande inte är speciellt framgångsrika. Mer intressant borde det därför vara att utnyttja moderna informationskanaler, såsom Internet. Denna teknik ger möjlighet till skräddarsydda massbudskap där det är möjligt att presentera information utifrån varje individs förutsättningar, intresseområden och motivationsgrad.

Jon Karlsson
Professor i Idrottsmedicin, Sahlgrenska Sjukhuset, Göteborg. Ordförande i Svensk Idrottsmedicinsk Förening

Erland Colliander
Leg läk, Med Dr. VD för Proformia AB

<< Tillbaka